Redan i den tidiga romerska epoken beskrev författare den spanska hästen som vacker, lydig, arrogant och modig - perfekt för krig och för de spel som var vanliga vid den tidseran.

På 1500-talet, i en tid då Spanien blomstrade, bestämde sig Kung Felipe II för att skapa "den perfekta hästen", i enlighet med den tidens renässansideal. Han satte upp avelsmål och lät uppföra de "Kungliga Stallarna" i Córdoba. Där samlades de bästa hingstarna och de bästa stona från alla provinser som under den tiden var de mest produktiva gällande hästuppfödning. Så skapades det Kungliga Stuteriet.

Man sände även en stor mängd hästar till den amerikanska kontinenten. Dessa la grunden för de flesta av de raser som därefter utvecklats i Amerika. Den spanska monarken skänkte även höstar i gåva till andra europeiska kungahus, och snart vann den spanska hästen anseende i större delen av Europa. Den blev även avgörande för uppkomsten av många centraleuropeiska raser.

Lipizzaner, lusitano, paso fino och varmblodiga hästar från Centraleuropa härstammar alla från den spanska hästen. Detsamma gäller den amerikanska mustangen.

Namnet P.R.E. är en förkortning av Pura Raza Española. Ibland pratar man slarvigt om “andalusiska” eller “iberiska” hästar när man åsyftar P.R.E, men detta är inte detsamma som den renrasiga spanska hästen. P.R.E:n har en stängd stambok, varför en korsning eller en ej inskriven häst aldrig ge upphov till en P.R.E. – oavsett hur många generationer man avlar. Hästar kända som "Cartujanos" utgör en blodslinje inom P.R.E.

Det finns för närvarande mer än 6000 uppfödare av P.R.E. i Spanien, och mer än 1000 i resten av världen, och cirka 100 000 P.R.E.-hästar i mer än 60 länder.

Än idag är den renrasiga spanska hästen eftersökt världen över för sin vänlighet, sitt mod och sin lojalitet och samarbetsvilja. Det är därför den ofta kallas ”kungen av hästar - en häst för kungar”.

Källa: ANCCE

Den spanska hästen är ädel, modig, intelligent, tålig och vänlig. Den är energisk och välbalanserad, samt mångsidig och har lätt att anpassa sig i olika situationer. Den är mycket lyhörd för sin ryttare.

Mankhöjden ligger omkring 155-165 cm, med lägsta tillåtna mankhöjd 152 cm för ston och 154 cm för hingstar. Alla färger är godkända, men vissa större vita tecken är diskvalificerande.

Huvudet ska vara medelstort med rak eller helst subkonvex profil, och stora uttrycksfulla ögon med en triangulär form. Halsen ska vara väl ansatt, lätt välvd och av medellängd, i harmoni med resten av kroppen. Ryggen ska vara rak, relativt kort och muskulös. Hästens längd från bogspets till bakdel ska i stort sett överensstämma med dess mankhöjd. Korset ska vara av medellängd samt brett, runt och svagt fallande. Svansen ska vara lågt ansatt och väl inbäddad med låg svansföring.

Hästen ska röra sig energiskt, elastiskt och ha väl framåtgripande, höga rörelser som är taktfasta och harmoniska. Den har lätt för samling, är lättlärd och samarbetsvillig.

Enligt rasstandarden ska alla hingstar från 2 år och uppåt ha lång, tjock man och svans, medan ettåriga hingstar samt ston i alla åldrar ska ha pyramidformat stubbad man samt, beroende på ålder, helt eller delvis rakad svansrot.

Bilderna till höger visar 2018 års ”Campeón del Mundo” – Yucatan de Ramos och "Campeona del Mundo" – Primavera BAT. De illustrerar hur en riktigt bra hingst respektive ett riktigt bra sto ska se ut! (Campeón/Campeona del Mundo = Världschampion – hingst respektive sto).

Storlek
Mankhöjden för ett sto ska vara minst 152 cm och för en hingst minst 154 cm.

Färg
Alla färger är godkända.

Huvud
Medelstort huvud med rak eller subkonvex profil. Pannan ska vara bred och svagt välvd. Öronen ska vara parallellt ansatta och medelstora i förhållande till huvudets storlek. Ögonen skall vara stora och uttrycksfulla, ögat med omgivande muskulatur ger en triangulär form. Ögonen får ej vara utstående i profil.

Hals
Halsen ska vara väl ansatt, den ska vara lätt välvd och av mellanlängd, kort och kraftig hals accepteras också. Halsen ska vara i harmoni med resten av kroppen. Kraftig tjock man, ibland lockig, där hårkvaliteten är fintrådig och glänsande.

Manke
Manken ska ha god bredd och framträda utan att vara alltför markerad.

Bog
Muskulös och välutvecklad.

Bål
Bred och djup, med förhållandevis långa och välvda revben.

Rygg
Ryggen ska vara rak, relativt kort och muskulös. Ryggens längd ska i stort sett överensstämma med hästens mankhöjd.

Skuldror
Muskulösa och kraftiga.

Länd
Kort, bred, välvd, muskulös och i harmoni med resten av kroppen.

Kors
Mellanlångt, brett, runt och svagt fallande, lågt ansatt och väl inbäddad svans med låg svansföring.

Framben
Medellång kraftig överarm i harmoni med skuldror. Kraftigt och proportionerligt långt skenben med kraftig kota.

Bakben
Muskulöst lår och underlår med något rundad has. Kraftigt och proportionerligt långt skenben med kraftig kota.

Hovar
Välformade och förhållandevis små.

Rörelsemönster
Hästen ska röra sig energiskt, elastiskt och ha väl framåtgripande, höga rörelser som är taktfasta och harmoniska. Den har lätt för samling, är lättlärd och är samarbetsvillig.

Temperament
Den spanska hästen är ädel, intelligent, tålig och vänlig. Den är energisk och välbalanserad. Den är mångsidig och har lätt att anpassa sig i olika situationer. Den är mycket lyhörd mot sin ryttare.

Källa: ANCCE